traumafokuserad psykoterapi

Traumafokuserad terapi finns inom de flesta psykoterapiformer, som t ex KBT, PDT och EMDR, och har utvecklats
för att effektivt kunna hjälpa patienter som är traumatiserade med deras specifika psykiska symtom och reaktioner.

Kognitiv beteendeterapi

En grundtanke i kognitiv beteendeterapi (KBT) är att våra tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra på olika sätt. KBT används för att behandla flera olika sorters psykiska ohälsa; depression, ångest, fobier och PTSD.
 

Psykodynamisk psykoterapi

Psykiska symtom och lidanden har en bakomliggande orsak och går att förstå. 
I psykodynamisk psykoterapi (PDT) går behandlingen ut på att få hjälp med att förstå samt att arbeta med de reaktionsmönster och inre konflikter som ligger till grund för symtomen och via det få symtomlindring.

EMDR

EMDR, som står för Eye Movement Desensitisation and Reprocessing, kallas ibland för ögonrörelseterapi. EMDR utvecklades av Francine Shapiro i syftet att behandla personer som störs av minnen och besvär efter att ha varit med om svåra livshändelser, t ex olyckor, övergrepp, naturkatastrofer eller krig.

I KBT vid posttraumatiskt stressyndrom, eller traumafokuserad KBT, är syftet att minska de symtom en person har fått efter en traumatiserande händelse genom tre huvudsakliga steg:

Psykoedukation och stabilisering: att få kunskap om hur vi påverkas av traumatisering och ökad förståelse för hur ens egna tankar, känslor och beteenden påverkats. I detta steg ingår ofta också att lära sig färdigheter eller tekniker för att hantera intensiva känslor eller symtom bättre, om man behöver det.

Exponering: både så kallad ”imaginär exponering” där man närmar sig minnet av den traumatiserande händelsen genom att prata eller skriva om den och de känslor den väcker och ”in-vivo-exponering” som betyder att man i sitt vardagsliv exponerar sig för situationer som man upplever obehagliga för att på så sätt göra nya erfarenheter och minska sin ångest. I detta steg arbetar man också med att bemöta och utmana negativa tankar om sig själv och omvärlden som många traumatiserade människor har (kognitiv omstrukturering)

Avslutning: under detta steg handlar det om att bibehålla de framsteg man har gjort under behandlingen, att införa förändringar i sin vardag och öva på nya färdigheter man fått under behandlingen.

Vad stegen kallas och exakt hur man arbetar varierar mellan olika KBT-metoder och kan också anpassas individuellt. De vanligaste formerna av traumafokuserad KBT är prolonged exposure (PE, ”förlängd exponering” på svenska), kognitiv terapi (CPT, cognitive processing therapy) och narrativ exponeringsterapi (NET). Traumafokuserad KBT kan genomföras både individuellt och i grupp. 

En viktig utgångspunkt i den psykodynamiska teorin är att psykiska symtom och lidanden har en bakomliggande orsak och går att förstå. Vidare anses i denna teori att individens handlingar och reaktionsmönster kan påverkas av omedvetna motiv och önskningar. Enligt psykodynamisk teori anses att via själviakttagelse och reflektion kan vi bli medvetna om dessa motiv och önskningar vilket kan vara ett led i att förstå sig själv. Teorin anser även att det mänskliga psyket är ett sammanhängande och komplext system och att psykiska problem därför ska förstås i ett vidare sammanhang. Vi alla påverkas av våra relationer på olika sätt, både tidigare relationer och nuvarande, såväl pågående som avslutade relationer. Det vill säga att tidigare relationserfarenheter har betydelse för vårt sätt att handla, reagera och förstå vår livssituation just nu. Med andra ord så arbetar denna terapiform med att förstå ”då” för att förstå ”nu”. Utgångspunkt i behandlingen är ändå nutid och de nuvarande symtomen som påverkar vardagen negativt och ger psykiskt lidande.

I psykodynamisk psykoterapi går behandlingen ut på att få hjälp med att förstå samt att arbeta med de reaktionsmönster och inre konflikter som ligger till grund för symtomen och via det få symtomlindring. Symptomen kan vara t ex nedstämdhet, meningslöshet, ångest, sociala svårigheter av att känna närhet.

Liksom i andra terapiformer läggs stor vikt på en god och förtroendefull relation mellan hjälpsökande och psykoterapeut. I psykodynamisk psykoterapi är detta extra viktigt då den hjälpsökande ska kunna reflektera öppet i relationen till terapeuten för att medvetandegöra relationsmönster som den har med sig sedan tidigare.

I den psykodynamiska traumafokuserande psykoterapin står den psykiska skadan på självbild och självkänslan hos den hjälpsökande efter en eller flera traumatiserande händelser i fokus. Vanligt arbetas då med tillitsförlust, med svårigheter i relation till andra och sig själv, men även med känsloreglering och med att förstå här och nu (nuvarande händelse) genom att kunna separera känslor från där och då (traumatiserande händelse). Utifrån det kan den psykodynamiska traumafokuserande psykoterapin delas in i olika faser; relationsfasen, stabiliseringsfasen, traumabearbetningsfasen och integrativa fasen.

Psykodynamisk psykoterapi är en bra hjälp vid de flesta psykiatriska tillstånd. Hur lång terapin behöver vara beror på vem du är och vilka svårigheter du önskar övervinna.

Psykodynamisk psykoterapi kan erbjudas både som korttidsterapi, långtidsterapi, grupp-, par- och familjeterapi.

Teorin bakom EMDR kallas för modellen om adaptiv informationsbearbetning. Enligt denna teori har människan en förmåga att psykologiskt självläka efter svåra händelser, precis som vår kropp självläker efter en skada. Ibland störs självläkningsprocessen, t ex av nya stressande händelser, av att den drabbades nätverk inte finns tillgänglig eller inte orka stödja den drabbade eller av att händelsen är så överväldigande att personen inte förmå hantera den på egen hand. Ögonrörelserna eller annan bilateral stimulering antas hjälpa till att åter sätta igång självläkningen.

Oberoende hur händelsen har påverkat en, så är målet med EMDR att fokusera på t ex de störande känslor, tankar, minnen, självuppfattningar som traumatiseringen orsakade och att minska störningsgraden. Att bearbeta med hjälp av EMDR kan väcka mycket känslor. Därför är det viktigt att livet är tillräckligt tryggt för att börja arbeta med EMDR.

En EMDR terapi kan omfatta några få sessioner eller pågår under många sessioner beroende på hur mycket konsekvenserna av de svåra livshändelser påverkar personen, hur trygg den är i nuet, om personen har andra svårigheter eller t ex också har en depression.  Det är det mindre viktigt hur länge sedan de svåra livshändelserna inträffade, då hjärnan brukar komma i kontakt med de störande upplevelser oberoende hur mycket tid som har gått. Om tiden har läkt traumatiseringen på egen hand, så har personen inga symptom och besvär och är därmed inte traumatiserad längre.

Om du önskar mer information om EMDR, se på EMDR-föreningens hemsida www.emdr.se.

Information om EMDR på olika språk finns här.

Om du vill se hur en av Asfaleias terapeuter beskriver EMDR hos Malou ”Efter tio”, följ denna länk