Vad är ett trauma?

Ordet trauma kommer från grekiskan trauma (τραύμα) och betyder sår, skada. 

Inom sjukvården förknippar man ordet trauma oftast med kroppsliga skador som uppkommit efter olyckor eller yttre våld, t ex ett skalltrauma. 

Även inom psykologin är ett trauma en skada efter en yttre händelse. Vanligtvis beskrivs en potentiell traumatiserande händelse till exempel genom att den ska ha inneburit livsfara eller kränkt ens integritet, såsom efter katastrofer, krig, misshandel, sexuella övergrepp och tortyr. 

Som vid kroppsliga skador självläker den drabbade för det mesta. Om skadan är för omfattande, om man inte får bra stöd efter den potentiellt traumatiserande händelsen och/eller om ytterligare svåra händelser inträffar kan man skadas av händelsen och behöver vård för att tillfriskna. 

Läs mer under:

Att vara traumatiserad

Ett trauma är en konsekvens av en svår händelse som inte har integrerats. Att vara traumatiserad betyder således att personen inte har självläkt efter den traumatiserande händelsen och i stället beter sig dysfunktionellt.

Med dysfunktionellt menas att den traumatiserade har symptom som den inte hade före traumatiseringen. Ofta återupplever den traumatiserande till exempel händelsen i form av mardrömmar, påträngande tankar eller kroppsliga symptom såsom hjärtklappningar, andnöd och svettningar när den blir påmind.

Det är också vanligt att den traumatiserade försöker undvika att bli påmind om det som har hänt, t ex genom att undvika situationer som påminner, samtal om händelsen eller avleda sig på olika sätt från att tänka på det.

Andra vanliga symptom är att den traumatiserade har negativa tankar om sig själv, andra och världen som den inte hade före traumatiseringen, till exempel att vara värdelös, eller att andra inte går att lita på, eller att världen är farlig. Traumatiserade fastnar ofta i negativa känslor, såsom skam, skuld, ilska eller rädsla samtidigt som de har svårt att känna positiva känslor, såsom intresse, glädje och kärlek.

Traumatiserade har ofta en hög stressnivå, vilket också innebär att de har svårt att slappna av, är vaksamma, lättskrämda, har svårt att somna, svårt att koncentrera sig och är lättirriterade.

Det är inte heller ovanligt att en traumatiserad person utvecklar en depression och känner sig nedstämd, att allt är meningslöst eller att livet inte längre är värt att leva.

Många traumatiserade uppfyller diagnosen Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD), vilket innebär att personen har många av ovan beskrivna symptom.

Om personen har varit med om många svåra händelser eller varit utsatt för en traumatiserande händelse under lång tid, till exempel under hela barndomen eller vid tortyr och fångenskap under många år, så uppstår det ofta en mer komplex traumatisering.

Komplex traumatiserade personer har också många av de symptom som beskrivs ovan. Dessutom kan de ha svårt med att hantera sina känslor och relationer. Många agerar också för impulsivt eller på ett sätt som skadar de själva. Komplex traumatiserade personer har ofta smärtor som kan bero på långvarig anspänning och stress. Slutligen är det inte ovanligt att en komplext traumatiserad person upplever sin omgivning som overklig och känner sig osäker på vem de egentligen är.

Behandling

För de olika posttraumatiska tillstånden finns det evidensbaserade behandlingar, både i form av läkemedel och psykoterapi.

För att få veta mer om läkemedelsbehandling kan man vända sig till sin vårdcentral, psykiatrin eller privatpraktiserande psykiatriker.

De vanligaste psykoterapiformer för traumatiserade personer är Eye Movement Desentizitation and Reprocessing, kognitiva beteendeterapier och psykodynamiska psykoterapiformer. Även andra terapier, till exempel hypnosterapier, symboldrama, gestaltterapi samt olika konstterapier, såsom bild-, dans- och musikterapier, har visat sig kunna förbättra eller även bota de posttraumatiska symptomen.

Det finns även nyare behandlingsformer som kan vara komplement till de mer utprövade, till exempel neurofeedback eller traumasensitiv yoga.

Det är inte ovanligt att en traumatiserad behandlas med en kombination av dessa behandlingar, t ex läkemedel och psykoterapi.

Komplementär behandling

Trauma Sensitiv Yoga (TSY)?

TSY är en kompletterande behandling för personer med komplexa traumasymtom. Fokus ligger på att ge en möjlighet att öva på den egna inre kroppsupplevelsen (interoception) i ett säkert sammanhang med en inbjudande inställning till yogaformerna utan fysisk assistans. TSY har studerats i flera olika slags forskningsstudier. Goda resultat har påvisats, speciellt för personer som traumatiserats av t ex upprepade fysiska, sexuella, emotionella övergrepp och/eller försummelse.

Vad du kan förvänta dig:

1. TSY har utformats för att vara en del av behandlingen för komplext traumatiserade personer - du behöver inte vara i behov av ytterligare psykologisk vård för att kunna utöva TSY.

2. Vi rekommenderar att du identifierar en eller flera stödjande person/er i ditt liv som du kan prata med om dina erfarenheter med TSY om du skulle upptäcka att det skulle vara till någon hjälp.

3. Du kommer inte att bli ombedd eller att förväntas prata om din traumahistoria som en del av TSY.

4. Fokus ligger på att lägga märke till vad du känner i din kropp (detta kallas interoception) och att öva genom att göra val baserat på vad du känner i din kropp. Du kommer att uppmanas att göra yogaformerna som du vill och på ditt eget sätt.

Egenvård

Många traumatiserade personer upplever att de har svårt att styra över sitt humör, sitt mående eller sin vardag på olika sätt. Det finns saker som du kan göra för att hjälpa dig själv som kan vara ett komplement till behandling eller något du gör på egen hand.